Snitta

Nu är det tredje gången jag gör misstaget. Jag kommer på mig själv vid elvatiden, att vara tokdeppig och helt sänkt. Livet/arbetet/allt känns helt omöjligt och självförtroendet är nere på snitta-handleds-nivå. Så jag gnäller lite till en kollega och påpekar att jag sitter och lyssnar på sorgligast tänkbara musik (slowdive, thåström, mazzy star etc.). Visserligen gillar jag ju att göra det, men jag förstår hans poäng och byter till något lite peppigare, och självklart svänger humöret till superpepp och hallelujaglädje.
Trevligt att jag är så extremt lättpåverkad.