Lite nördgrejer

Det här är url:en hit skriven i QR Code. Uppenbarligen är det en betydligt smartare variant av streckoder där du kan få in väldigt mycket information. Blir vanligare och vanligare i Japan (var annars?) och framför allt på tekniska prylar där du vill veta detaljer. IPhone kan till exempel scanna koden direkt så du behöver aldrig få tag på någon personal.

Om jag hade de här gardinerna vore jag en lycklig person. Jag är iofs inte så värst olycklig nu, men lite fler snygga saker skadar ju inte.

Löften schmöften, pah!

Okej, några förbättringar blir det förhoppningsvis. Jag skulle inte går så långt som att kalla det nyårslöften, men några saker behöver definitivt förbättras.

1. Tvätta kläder. Jag måste börja tvätta oftare, i alla fall mer än en gång i månaden.

2. Slänga saker. Det är slut på pryttelsamlandet nu. Jag behöver inte 9 kompletta kinderleksakssamlingar från 2004, 19 affischer från Grönan 1999, fyra badmintonbollar i hallen, 36 par trasiga stumpbyxor och orginallådor till all teknik jag någonsin köpt.

3. Städa mitt hem. Om jag får ut massa grejer så kanske det finns en chans att det håller sig okej.

4. Städa min kropp. Jag måste börja ordna till mig på morgnarna när jag börjar på Fräcka Kontoret. Idag sitter kläderna på trekvart och ansiktet på en sjundedel. Inget mer fixa-håret-på-lunchrasten. Nope, nu är det snygg från morgon till kväll som gäller!

5. No more Mr Busskort. Nu har jag slöat för att jag pendlat, men det är ju ingen sport att åka kollektivtrafik med SL-kort. Nu blir det antingen promenad eller plankning, allt annat är fusk.

6. Våga lämna orten. Jag måste ta mig ifrån Södermalm minst en gång i veckan, utöver vid arbete.

Lovande löfte söker...

Jag är het skit just nu. Alla möjliga vill anställa mig/avtacka mig/intervjua mig! Härliga tider, strålande tider, och på söndag är det thai thai that THAI!!!

Goddammit jag är uppe i varv.

Återkommer vid lugnare tillfälle.

De här kuddarna vill jag har i julklapp förresten. Starta insamling bitte!

Hantverkarna i rummet bredvid

Kl. 8.40:
- Ska vi ta en kaffe nu kanske?
- Ja.

Kl. 9:12:
- Nä, nu kanske vi ska ha lite rast?
- Ja.

Inte konstigt att 'Blixten' (jo, han kallas det!) och hans kollega tar tre dagar på sig att måla väggarna i ett rum på 12 kvm.

Igår målade de tre fläckar på 3x3 cm i mitt rum. De lämnade den fjärde fläcken dock. De flyttade bara lite på bokhyllan så att den inte skulle synas.
Jävligt ambitiösa killar det där.

Timers and stalkers, baby.

Först en mening som gått fram och tillbaka i ett mail mellan mig och Em nu i tre dagar.
"Ät vid en spegel, helst naken, och se hur mycket du vill äta då!"
Du vet hur det blir när man replyar en mail fram och tillbaka oändligt många gånger, och man därmed läser lite av den 'förra' texten hela tiden. Timetravelling megalight, eller expressnostalgi som den gode Coupland kallar det.
Meningen är från nån ProAna-site men jag hittade den i nån kommentar i nån blog, kanske hos den goda hustrun, minns inte riktigt.

Eftersom det blir så överjävligt jobbigt att leva och framförallt att stiga upp, den här tiden på året, så har jag tre strategier för att överleva.
1. Komprimering. Jag har möblerat om så att jag bor endast i sovrummet. Det innehåller nu en stor grön matta, datorn, sängen, soffan och ett litet stringbord. I aint moving a muscle! Det är ju just att hasa omkring på kalla golv som får en att frysa. Dessutom känns det inte som att det är mörkt lika länge om du går och lägger sig direkt när du kommer hem. Då är det liksom bara sovdags.

2. Timers [taj:merɧ]. En liten lampa i sovrummet går numera på timer och är tänd mellan 06:30-07:30 samt mellan 17:30-23:00. På morgonen gör den underverk för att orka pulsa sig ur sängen. På kvällen får den lägenheten att kännas betydligt mer välkomnande.

3. Svennebanan-getaway. Thailand motherfuckers! Två och en halv vecka kvar, vaccinerad och klar. I'm going, baby!


Angående stalkerdelen som åsyftas i titeln så har mitt ena stalkerprojekt blivit tråkigt. Det är för lätt liksom. Han går under smeknamnet Skäggmannen (från DojDoj i barnradion) och åker samma tåg som jag på morgnarna. Det var spännande ett tag när jag inte hade listat ut hans tider och rutter. Till exempel dök han ju upp helt plötsligt i min korridor på jobbet. Men nu känns det bara torrt. Han åker samma tåg, gör aaaaaldrig nånting spännande, läser ingenting, lyssnar inte på någonting, pratar inte med någon. Han bara sitter där med sitt skäggstubb och militärgröna jacka.
(intressant fakta om skäggmannen: Skäggmannen är hemligt kär i Professor Guaca-Mole.)

bra idé

sjukt peppad på att göra som ena bokhoran


(nej, jag har absolut ingenting att göra på jobbet och jag måste sitta kvar här till halv sju)