working eight to eight

ska man gå på det här när de kommer till sthlm eller?

Känslotid

Dagens fakta: Om du har något vettigt, intressant och lite tidspressat att göra så känns din arbetsdag mycket kortare.

Känslomässiga tider på de olika arbetsplatserna det senaste 1½ året

Kommunkontoret: Absolut ingenting att göra men blev väldigt hyllad för min effektivitet = arbetsdagarna var ungefär 20 timmar långa.

Fräcka Kontoret: Första tiden var jag inte helt säker på vad jag skulle göra, resten av tiden insåg jag att det jag skulle göra var 90% astrist men ganska stressigt = arbetsdagarna var någonstans mellan 2 och 16 timmar.

DBJ: I början, när vi jobbade med det roliga projektet (som sedan blev nedlagt), var det jättekul och givande. Resten av tiden på DBJ varierade det mellan extremt trist eller göra absolut ingenting = dagarna snittade väl nånstans på 13 timmar.

Stora Kontoret: Har inte riktigt kommit in i allting, men än så länge lär jag mig grejer varje dag och gillar de jag jobbar med = arbetsdagarna känns som 4 timmar.

Stora Kontoret, utsiktsutsikter och framtidsutsikter

Google är Gud, Jesus, Lucifer och de katolska prästerna i min värld. I den bransch som jag mer eller mindre frivilligt har hamnat att jobba i, så lyssnar vi på varje ord Google säger som vore vi lärjungar. Jag spenderar större delen av min arbetstid på något utav Googles verktyg, eller med tankar som 'undra vad Google tycker om det'. Kanske går det att jämföra med att vara intresserad/nykär och du hela tiden tänker 'Undra vad Xx skulle tycka om det här eller det här. Kanske tycker Xx bättre om det här...' etc.
Så det här ovan är alltså en bild på min ena (lilla) skärm, tagen med min nya fräcka mobil som jag fått från SK. Min mobil och min laptop är nu de absolut fräckaste på kontoret och resten av personalen är mycket avundsjuka. I like it.
Några saker som gör att jag än så länge avgudar mina nya kollegor (nej, jag är inte galen, jag förstår att jag kommer hitta irritationsmomenten, men for now, OK?):
- De kan konsten att småprata vid kaffemaskinen/skrivaren/i hissen/på lunchen.
- De verkar använda toalettborstar alternativt aldrig göra nummer 2, plus att de inte tar med litteratur in i fulrummet.
- Alla frågar varandra lite löst om man har matlåda eller om/var man ska äta lunch.
- Folk säger 'Godmorgon' och 'Hejdå'

No shit att jag är lite utsvulten på civiliserade arbetskamrater....

Adulthood

Det här med att anses vara vuxen...
Det är såklart underbart att kunna trycka ett rör Ballerina innan middagen, bara för att du känner för det. Men samtidigt är det frustrerande att inte ha möjligheten att bara lägga sig ned och skrika tills någon bär hem en/löser problemet/tillgodoser behovet.
Precis samma sak är det på en arbetsplats. Det är så skönt att bara sitta och småfnula med oviktiga saker i lugn och ro, men samtidigt blir det väldigt understimulerande. När du däremot får något viktigt, med hög budget och mycket risk, att göra så dunkar hjärtat lite för att någon anser att du är ansvarsfull och vuxen nog att klara av det, men även lite för att det är ett sånt väldigt ANSVAR.
Som en blöt filt i kroppstemperatur när du vare sig riktigt fryser eller svettas. Vi får se åt vilket håll det barkar.

Har ni förresten inte sett filmerna Kidulthood och Adulthood så föreslår jag att ni gör det pronto prutt.
Särskilt du a-mann.

Bad, bad blogger

En vecka avklarad på nya jobbet. En mycket trevlig och intressant vecka. Än så länge är det både socialt och intellektuellt stimulerande, vilket är ett stort steg upp från DBJ. Här behöver jag inte säga till min egen chef att dra upp byxorna, sluta äta sin egen hud eller inte steka kött i det pyttelilla företagsköket utan fläkt. Här verkar alla, än så länge, vara väluppfostrade, väldoftande och bokstavskombinations-fria.
När det gäller själva uppgifterna så får jag ägna mig mer åt on-site och analys-delen, vilket är roligare än att hetsa runt på internet som en skållad grävling.
Lite torr information till folket.

Nu har jag alltså bytt jobb 4 gånger på lite drygt ett år och nu får det vara nog. Här på Stora Kontoret har de något de kallar för 'Guldklocka' som är ett ganska fett presentkort på en restaurang. Det får du efter du har jobbat här i tre år, för 'lång och trogen tjänst' och visst, det är väl så det fungerar i IT-svängen. Senaste året har det dock gått lite väl fort även för min smak.

Planen nu är världskvinnovälde genom totalt ägande av internet.

Förslag på djävulskap efterfrågas

Imorrn är sista dagen på DBJ. Sen är det fyra dagar ledigt innan jag börjar på Stora Kontoret.

Har du några förslag på vad jag kan ställa till med för att riktigt visa FU-tecknet till min chef, under min sista dag, trots att han inte ens kommer vara där?

Himlen och helvetet

Ok, kids and crusts, nu är det dags att berätta lite grejer. I onsdags sa jag upp mig på DBJ, och i torsdags skrev jag på kontraktet för mitt nya jobb. Det blev för rörigt på det här stället och jag känner att det vore intressant att för en gångs skull jobba på ett lite mer uppstyrt och framförallt större ställe. Jag börjar i alla fall på Stora Kontoret den 8 mars och ser fram emot det väldigt mycket, i alla fall så pass mycket som man kan se fram emot att jobba öht.

För att fira allt det nya så var jag och en vän i Paris i helgen. Vi var där och besökte en vän till mig som egentligen är från USA men som numer bor i fantastiska, underbara, vackra, trevliga Paris. Det hade verkligen inte kunnat vara bättre. Temperaturen på runt tio grader kändes nästintill tropisk och både kropp och själ mådde fantastiskt bra av att få sitta på uteservering och dricka vin i solen. Vi var ute och svirade både fredag och lördag kväll. Vi åkte två olika karuseller. Jag köpte två finfina klänningar, åt croissant, drack Starbucks-kaffe (var tvungen att testa), såg tornet och bågen och den där stora skrytgatan. Det var helt igenom underbart.

Som present till min vän, och som tack för att vi fick bo hos henne, hade jag köpt en wrestlingmask. Det kändes som den perfekta presenten helt enkelt. Jag var såklart tvungen att prova den själv, så här är för första gången i bloggen en bild där man nästan ser hur jag ser ut. Behold!

scrapbooking

Nu peppar vi lite va?

Att sälja sig själv

Jag har varit runt på en hel del företag under åren. Dels har jag bytt jobb ganska ofta och del jobbade jag under en period som konsultsäljare så jag var på arbetsintervju-liknande möten ungefär 5 gånger i veckan. Det här har gjort att jag har fått ganska bra kläm på det där med arbetsintervjuer/första-möten. Jag vet hur man skakar hand, hur man ler vid rätt tillfällen, hur man ser både smart och sympatisk ut på samma gång.

Men det är fortfarande svårt med 'det personliga brevet'. Hur jag än vrider och vänder på det så låter det bara stolpigt/smörig/skrytigt/osäkert/töntigt. Det låter som en tredjeklassare som beskriver sin kanins bästa/sämsta egenskaper. Kanske borde jag träna med dejting på nätet och skaffa typ tio profiler där jag utför A/B-tester på vilken beskrivning som konverterar bäst. Jag har inte direkt haft några problem, när jag väl skickat iväg brevet/mailet, man det är ju helvetets alla våndor innan jag väl kommer till den punkten.

Egentligen borde jag kanske bara skriva allting så fort som möjligt och klicka på Send innan jag hinner tänka överhuvudtaget.

Lika som bär

Luke Wilson (skådis) och Seth Besmertnik (CEO Conductor)
Detta slog mig efter förra veckans whiteboard friday.

En hint

Ett utav ställena jag slöbloggar på är biofilm.nu.
Det kanske inte är den fräckaste av bloggar i cyberspace, men för er som är med i tugget, så har den bra värden.

Ifall...

Om det här med att jobba inom IT-svängen helt går åt fanders så funderar jag på att börja göra antingen köttblommor:

eller kötthundar:

Ögontjänaren böj!

Chefen var nyss förbi o ba: Hur går det med det och det och det?
Ja ba: skitbra, jag gör det här och det här och det här, har mailat den och den, tänkt på det här och det här.
Chefen ba: grymt! fan var bra och effektiv du är!
Ja ba: ja absolut, jag vill göra det här så snabbt och så väl som möjligt.
Han ba: Sjysst, kör på! Nu drar jag på möte.
Ja ba: *fejsbok*

Nytt jobb, nytt namn

Det nya kontoret behöver ett nytt alias.
FK är ju taget redan och det är långt ifrån kommunens gråa korridorer.

Något förslag? Post-FK? MB20 (my boss is 20 y.o.)? N(ya)FK?

Förslag mottages tacksamt och belönas med en mentalt kok stryk.

Okej, en förklaring.

Det var väldigt länge sen nu. Det erkänner jag.
Våren blev full av arbete på FK och ingenting annat hanns med. Trots detta överarbetande så gick det åt helvete och i Juli blev jag, som ni kanske redan förstått, av med jobbet.
Deras ursäkter var skit och ingenting. Jag har väl i efterhand insett att det var större faktorer som låg bakom än de inkorrekta fakta de presenterade för mig.

I alla fall så var det inte hela världen. Visst, jag gillade kontoret och människorna som fasen, men om jag ska vara ärlig så blev arbetsuppgifterna otroligt enformiga och löne/bonus-systemet irriterande.

Efter drygt fem veckors 'semester' då jag bland annat variti Rom och sen åkt runt i hela nedre Sverige (Karlskrona, Halmstad, Göteborg, Skara, Örebro), så har jag nu börjat på ett nytt jobb. Det var en lirare som också slutat på FK som ville ha med mig till sitt nya företag, så det var ju bara att tacka ja. Jag hade hunnit söka ett serverteknikerjobb också, men det vet jag ännu inte om jag gick vidare på.

Well well...nu är jag här på nya stället. Arbetsuppgifterna är intressantare, lönen högre och restaurangerna i närheten både billigare och bättre. Tror nog att det ska bli riktigt bra det här.

Just ja, jag har skaffat karl också.

Suck on my fingertips until I loose all my prints, so your girlfriend has no clue of how much I've been touching you

Igår var det som att springa i gröt. Allt jag företog mig slutade i totalt misslyckande alternativt trängd situation.
Idag är det som att springa på ett sånt där gångband som finns i tunnelbanan, ni vet, en sån där platt rulltrappa. Jag behöver knappt ta i men jag flyger fram och lyckas med lysande resultat!

På lunchen på blev jag så glad att jag kom på mig själv med att skratta högt (för mig själv) på väg tillbaks till Fräcka Kontoret. Lite halpsykotiskt gick jag brunkebergstunneln fram och kluckade högt.

För övrigt finns det en person med en konstig klump som hänger ned från insidan av överläppen, på FK. Det är väldigt skrämmande.

sov på min arm...

Det borde verkligen ingå en halvtimme slummertid efter lunchen. Jag blir helt sänkt av att äta och vill bara krypa in i space robot-rummet och slafa ett tag.
Men det faller väl tyvärr under kategorin ej-socialt-accepterade-grejer-på-en-arbetsplats.

Damn.


På en gammal arbetsplats jag hade så var det en kille som nästan alltid somnade till i sin arbetsstol efter lunchen. När du började höra snarkningar så visste du att det det var dags att gå och väcka honom.

Sötebrödsdagarna är över.

Nu jäklarns. Nu åker vi, eller i alla fall jag.
Har börjat på Fräcka Kontoret nu, därav inaktiviteten i bloggvärlden. Inte så att ni alla suttit blickstilla och bara väntat på just mig. Men har man en bra ursäkt så ska man använda den tycker jag.
Slut är det nu på konstiga små kontorsrum, märkliga stolar, män i 28-årsåldern som bara väntar på pensionen, bloggning hela dagarna och fyra fruktstunder per halvdag. Påbörjat är det med poker på arbetstid, lekkällare, ungt aktivt IT-crowd, fussball på lunchen, snygga kläder varje dag och häftiga prylar.

No more mr Slowguy.

Och just ja, förra veckan var jag i Malmö och promenerade, fikade, läste, drack öl. Väldigt 'ensam ung man reser' men det var riktigt skönt. Förstår mig däremot inte riktigt på SJ's traderasystem. Ditresa: 155kr. Hemresa: 20kr. Tack och bock liksom, men jag kände mig nästan som en tjuv när personen i sätet bredvid mig betalat 800 pix för sin resa Malmö-Stockholm.

Mat

Det har inte blivit så mycket mattips på senaste tiden. Mest för att jag varit lat att uppdatera under helgerna, och nu efteråt i stort sätt bara ätit rester.
Men några snabba rätter kan ni få er till livs:

Kålrotssoppa.
Jag har ett projekt men att lära mig laga/ära lite olika sorters rötter. De är ju så ofta så galet billiga, närodlade och ekologiska, men jag vet inte vad jag ska göra med dem. I alla fall så improviserade jag ihop en variant på potatis&purjosoppa.
1 kålrot
1purjolök
1 gul lök
nån potatis
1 buljontärning (eller egengjord buljong som är godare)
några deciliter vatten
lite sojagrädde
salt, peppar, krossade linfrön, gurkmeja
senap, söt och stark
Kör ner grönsakerna i mixern, sen i kastrullen med lite olja, stek runt lite. Tänk på att ha en stor kastrull. Häll på vettig mängd vatten och koka upp.
Ha i senap och sojagrädde, lite gurkmeja (mest för färgen), och salt&peppar. Krydda och smaka av efter egen skalle. Det kan behövas ha i lite socker eller tomat eftersom kålroten lätt kan bli lite skarp i smaken.
Jag la en klick tofuline mjukost i när jag åt den också.

Världens snabbaste rätt för två personer:
koka upp ungefär 4-5 dl vatten.
häll i lite wokgrönsaker, ungefär 2 dl
ha i lite torr sojafärs
en skvätt soja
kryddorna från två nudelpaket. Inte palmoljan (uäck!)!
Låt det koka upp.
När sojafärsen är mjuk (c:a 4-5 min) har du i nudelpaketen. Ha på extra vatten ifall det behövs.
Koka i vettigt antal minuter tills nudlarna är klara.
Servera!

Den sistnämnda är väldigt bra som matlåda eftersom du kan koka upp nudlarna på jobbet och därmed bara ha en väldigt liten låda/burk till såsen.
Ha

PEPP!

Jag vill lustmörda Steve Jobs för att min iPod hade en livstid på "garanti-tid + två dagar" . Dessutom tycker jag att varenda mp3-spelare jag ägt, varit fullständigt värdelös och vidrig.
Men när jag läser att prinsen ska släppa tre skivor i år då är det nästan så jag kilar iväg och köper random crapspelare på en gång bara för att kunna studsa till världens bästa Prince på väg till Fräcka Kontoret.

Just ja, efter all evinnerlig ledighet så ligger nu mitt kontrakt färdig och väntar för påskrift. Awesome, duderhino!