Jävla bönder

Nu på morgonen tog jag mig som vanligt till stationen i full kareta. Vid 7:29 tog jag mig igenom spärrarna, såg på skylten att pendeln var i tid och satte såklart av mot rulltrappan. Väl där råkar jag trampa till en tjej på hälen, vilket jag stannade upp (trots att jag hade väldigt bråttom) och bad om ursäkt för två gånger. "Ingen fara" sa hon och jag fortsatte.

Halvvägs ner i rulltrappan går det en snubbe väldigt, väldigt långsamt på vänstersidan. Jag tar rygg på honom i hopp om att han ska märka, sen säger jag ett 'ursäkta' när inget händer, sen tröttnar jag och tar mig förbi på högersidan. Att ta sig förbi på högersidan vet alla i den här stan är den sista utvägen. Det ska rätt mycket till för att man ska ta till så drastiska åtgärder. Självklart så svänger han ju lite till höger samtidigt som jag tar mig förbi, så jag råkar knuffa till honom, men ägnar inte så mycket tanke åt det (bråttom+hans fel) utan fortsätter bort till perrongen.

Väl borta på perrongen (det är en bit mellan rulltrappa och perrong) så har jag ungefär 50 sekunder till godo vilket gör att snubben hinner ikapp mig. Han slår till mig med sin tidning på armen och säger nåt i stil med:

-Du tacklade mig där borta, så gör man fan inte.

- Hemskt ledsen, jag trodde jag hade mer bråttom än vad jag uppenbarligen hade, säger jag.

-Tänk om jag hade varit en gammal människa som du hade tacklat, säger han.

-Jag ber om ursäkt såklart men då hade jag nog inte trängt mig förbi, säger jag.

-Du tackla mig för fan, säger han och går därifrån.

(ska väl tilläggas att han var säkert 190 och rätt ordentligt bitig vs. jag 160 cm och rätt tunn)

okej. Jag köper att jag tog mig förbi på ett någorlunda bryskt sätt, men det finns ändå vissa saker att ta i beaktan:
Man står till höger i rulltrappan om man ska stå, speciellt i rusningstrafik. Hur jävla svår kan den här regeln vara att hålla sig till?! Nu lunkade den här mannen i och för sig i ett nästan märkbart tempo, men det gör absolut ingen skillnad. Det kommer man undan med på högersidan, sen på kvällarna när det knappt är en kotte ute.

Det spelar ingen roll hur mycket folk gnäller på att sthlmare är stressade eller bryska. Kommer ni hit och ska ta er runt i rusningstrafik så måste vi alla ta hänsyn till varandra. Därför har vi vissa regler för att alla ska flyta smidigt, bland annat:

Vi står inte mitt utanför tåg/t-bane-dörrarna när det är folk som ska ta sig ut.
Vi ställer inte barnvagnar mitt innanför dörren i en vagn. Helst har man väl inte bv. i rusningstrafik till att börja med, men nödlägen uppstår antar jag.
Vi låter folk gå in genom spärren innan vi går ut. Undantagsstationer finns dock här så som Slussen, T-centralen och KTH.

Så jag är hemskt ledsen om jag tackla nån stor stark snubbe som inte hade vett nog att se efter sin stjärt i morgonrusningen. Eller snarare så säger jag i alla fall det till honom, eftersom det ändå inte hade lett nånstans att bråka. Men egentligen hoppas jag att han fan håller undan sin anabolstinna stjärt från snabbfilen i rulltrappan i fortsättningen, jävla träningsoverallpack.

Så nu till rubriken. Den här snubben var en jävla bonde. Det spelar ingen roll om han var uppvuxen i en utan hötorgsskraporna. Han är fortfarande en bonde. Jag är uppväxt i stort sett ute i skogen, men jag har anpassat mig till att man beter sig som man bör i en storstad när man är där.

Man kan ju alltid trösta sig med att en sån där person antagligen skulle överleva 11 minuter i t.ex. Paris. Medans man som väldrillad sthlmare i alla fall kanske klarar en dag eller två.
Titta, HÖGER, hur jäkla svårt kan det vara?! HÖGER! ------->